Pension och försäkring

Allmän pension (privat & företag)

Pensioner är något som berör alla – gammal som ung, rik som fattig, man som kvinna.

För att reda ut begreppen och för att räta ut en del av de frågetecken som vi vet finns kring pensioner, kan du ta del av informationen och på så sätt, mer aktivt, kunna påverka din framtida pension.

Det finns en grundläggande skillnad mellan det gamla pensionssystemet som bestod av folkpension och ATP och den nya allmänna pensionen. I det gamla systemet fick vi ett löfte om en viss nivå på pensionen. Nivån bestämdes i procent, baserat på ett genomsnitt av lönen för de år då man hade högst inkomst. Avgifterna till systemet fick sedan anpassas så att löftena om en viss pensionsnivå kunde infrias.

Det nya lagstadgade allmänna systemet består av inkomstpension, premiepension och garantipension. I det får vi inga löften om en viss framtida pension i förhållande till vår lön. Det enda löftet är att pensionen inte blir lägre än garantipensionen. Vad man vet med säkerhet är dock hur mycket pensionerna får kosta, det vill säga hur höga avgifterna som ska betalas in till systemet. Hur höga pensionerna sedan blir påverkas av en rad olika faktorer som det är omöjligt att veta någonting om idag. Exempel på dessa faktorer är hur tillväxten och löneutvecklingen i svensk ekonomi utvecklas, vilket kommer att få stor betydelse för storleken på inkomstpensionen, medan premiepensionen påverkas av hur det går för aktiekurser och räntor.

Det gamla pensionssystemet var förmånsbaserat. Detta eftersom förmånen, det vill säga pensionen, var bestämd. De avgifter som skulle betala pensionerna fick sedan bli vad de blev.

Det nya pensionssystemet är premie eller avgiftsbaserat. I ett sådant system är det istället avgiften eller premien som är bestämd, medan pensionen får bli vad den blir.

Man införde ett nytt pensionssystem då antalet pensionärer hade blivit fler i förhållande till antalet yrkesverksamma. På grund av detta, gick det inte längre att lova pensioner på en viss nivå. Nu lovar man istället en viss avgiftsbetalning, vilket leder till att pensionen blir så stor som avgifterna räcker till.

Det är viktigt att känna till att det inte finns några garantier i det nya pensionssystemet. Det enda löfte är den lägsta nivå som utgörs av garantipensionen.

Det lagstadgade pensionen består av tre delar; inkomstpensionen, premiepensionen och garantipensionen. Dessa tre delar bygger på något som kallas livsinkomstprincipen. Det innebär att varje krona du tjänar ligger till grund för din pension. Pensionen grundas på de avgifter som betalats in på de inkomster du har under livet. De avgifter som betalats in för din räkning ger dig pensionsrätt. Men det finns ett tak. Du får bara pensionsrätt för pensionsgrundande inkomster på upp till 7,5 inkomst basbelopp per år. Dit räknas t.ex. föräldrapenning, a-kassa och sjukpenning. Varje år avsätts 18,5% av den pensionsgrundande inkomsten varav 16 % sätts av till inkomstpensionen och de resterande 2,5 % sätts av i premiepensionen.

Vilket system tillhör du?

Är du född 1954 eller senare, får du pension helt enligt det nya systemet.

Är du född mellan 1938 och 1953, får du delar ifrån ATP och det nya systemet.

Är du född 1937 eller tidigare får du i största utsträckning ATP enligt de gamla reglerna.

Garantipension

Garantipension betalas ut till dig som inte tjänat så mycket pengar under livet. Det ger en lägsta garanterad pensionsnivå till alla, oberoende av vilka inkomster man haft under livet. Garantipension har ersatt folkpensionen, som tillsammans med det så kallade pensionstillskottet utgjorde ”baspensionen” i det gamla systemet. Garantipensionen för ogifta är 2,13 prisbasbelopp, medan gifta får 1,90 prisbasbelopp.

Inkomstpension

Inkomstpension utgör den största delen av den allmänna pensionen. De belopp som betalas in till din inkomstpension noteras på ett konto i ditt namn. Det du har på ditt inkomstpensionskonto räknas vare år upp i takt med hur lönerna i Sverige utvecklas. De pengar som betalas in sparas dock inte på kontot, utan används istället till att betala pensioner till de som redan är pensionärer. Eftersom det inte sker något verkligt sparande i inkomstpensionen säger man att inkomstpensionen är ett fördelningssystem. Även det gamla pensionssystemet med folkpension och ATP hade denna grundprincip.

Premiepension

I premiepension sker ett verkligt sparande av de avgifter som varje år betalats in till premiepensionssystemet. Varje år avsätts 2,5 % av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. Du kan välja upp till fem fonder bland de 800 fonder som finns registrerade hos pensionsmyndigheten. Du bestämmer själv hur dina premiepensionspengar ska förvaltas. Du väljer mellan olika fonder. Hur hög premiepension du kommer att få bestäms huvudsakligen av två saker.

  1. Din lön, det är hur mycket du tjänar som avgör hur mycket pengar du får in på ditt premiepensionskonto.
  2. Hur du förvaltar dina fonder, hur snabbt ditt premiepensionssparande växer påverkas av hur det går för de fonder som du väljer samt hur aktiv du är och lyckas med att förvalta ..

Förvaltningen av premiepension kan göras på tre sätt,

  1. Att du förvaltar den själv genom att följa aktie- och räntemarknad och agera i att byta fonder och procentuella fördelning i rätt marknadsläge.
  2. Att anlita en förvaltare som gör detta inom det risk- och avkastningsspann som passar dina önskemål och behov.
  3. Att låta statens förvaltade sjunde AP fond, genom en så kallad årskullsförvaltning.

Tjänstepension (privat & företag)

Det har även ändrats en del i tjänstepensionerna under senare år, det vill säga de system som bestämmer vilken pension du får genom din anställning.

Förr utlovades den anställde en viss nivå av slutlönen i tjänstepensionen, det var upp till arbetsgivaren att se till at det fanns tillräckligt med pengar för att pensionen skulle bli så hög som utlovats. I de nya systemen betalar arbetsgivaren in en viss procentsats av lönen för varje anställd. Arbetsgivarens ansvar är därmed slut. Tjänstepensionen är ett avtal mellan fack och arbetsgivare och kallas även ibland för avtalspension. Villkoren är olika beroende på vilket avtalsområde du tillhör. Det som är gemensamt för samtliga avtalsområden är att det är arbetsgivaren som betalar in pengar för den anställdes räkning. När det gäller de kollektiv avtalade tjänstepensionerna så är det arbetsgivarna och facket inom de olika avtalsområdena som har kommit överens om hur tjänstepensionerna ska se ut. Villkor och regler skiljer sig därför mellan de olika systemen. Den anställde väljer sedan själv hur pengarna ska förvaltas och valet står mellan olika försäkringsbolag.

Det är lika viktigt att se över sina tjänstepensioner som vilket annat sparande som helst, då pengarna här oftast är av större belopp och placerade under en lång tid.

Privatanställda tjänstemän omfattas av ITP och ITPK, privatanställda arbetare har avtalspension genom SAF-LO, medan kommunal- och landstingsanställdas tjänstepension kallas KAP-KL. Ett annat av de stora tjänstepensionsavtalen är PA03 och det omfattar de statsanställda.

Utanför kollektivavtalen

På arbetsplatser utan kollektivavtal, finns möjlighet att välja andra typer av tjänstepensionslösningar. Dessa lösningar innebär större möjligheter att göra individuella anpassningar av tjänstepensionerna. Detta är vanligt förekommande på mindre företag.

Löneväxling

Ett sätt att förstärka pensionssparandet på är löneväxling. Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön mot en förmån. Löneväxling kan göras vid ett enstaka tillfälle eller fortlöpande.

Med dagens avdragsregler finns sällan anledning att pensionsspara mer än 12 000 kr om året. Men det finns ett sätt att komma runt detta om man vill spara ännu mer.

Vid så kallad löneväxling avstår du en del av lönen och pengarna används istället för att förstärka din tjänstepension. Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen gör löneväxlingen att du pensionssparar ett högre belopp än den lön du avstår.

Fördelen med löneväxling är att det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och att du kan få sju procent i högre pensionsinbetalning än om du fått pengarna i lön.

Du kan alltså tjäna cirka sju procent på löneväxling. Det är skillnaden mellan de sociala avgifterna på lönen och den löneskatt arbetsgivaren betalar på pensionsförsäkringen. Denna skillnad kan arbetsgivaren ge dig som pensionstillägg.

Att tänka på inför löneväxling

Det finns en del fallgropar som det gäller att se upp med innan man kommer överens med sin chef om en löneväxling.

För det första måste du tjäna över taket i det allmänna pensionssystemet för att det ska löna sig. Det taket ligger på 34 365 kr i månadsinkomst dvs. 8,07 inkomstbasbelopp. På inkomster över det taket tjänar du inte in någon statlig pension. Tjänar du under taket, minskar du din statliga pension om du höjer din tjänstepension genom löneväxling. Man bör således inte göra ett löneavstående om lönen efter avståenden är lägre än taket dvs. 8,07 inkomstbasbelopp. Detta eftersom den allmänna pensionen gäller för lön upptill denna nivå. Att växla lön, bonus eller semesterdagar till pensionssparande kan vara fördelaktigt. Den anställde betalar skatt på pengarna först när pensionen betalas ut. Arbetsgivaren får göra avdrag på premien för pensionsförsäkringen och betalar inte arbetsgivaravgift utan en särskild löneskatt.

Direktpension

Direktpension kan användas för att:

  • Säkerställa pension åt ägare anställda i aktiebolag, samt anställda utan ägarintresse
  • Knyta kompetenta personer till företaget
  • Belöna särskilt förtjänta medarbetare
  • Ge en högre pension eller en lägre pensionsålder

Inom direktpensionen kan man fritt placera i olika finansiella instrument så som aktier, fonder och strukturerade produkter. Direktpension är en kapitalförsäkring som ägs av företaget. Företaget utfäster att betala ut pension. Försäkringen pantsätts till den anställde för att garantera att pensionen betalas ut. Går företaget i konkurs kan den anställde på så sätt vara säker på att få ut sin pension. Företagets ägare kan vid behov avstå från pensionslöftet och i stället låta företaget använda pengarna till exempelvis en nyinvestering eller för att höja företagets värde inför en försäljning.
En utfästelse om pension påverkar det bokföringsmässiga resultatet men inte det skattemässiga resultatet.

Huvudregeln

Arbetsgivare får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp. Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. 35 % regeln får även tillämpas vid avsättningar till pensionsstiftelser.

Kompletteringsregeln

Kompletteringsregeln ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av otillräckligt tryggade pensionsutfästelser.

Avdrag medges för kostnader för att uppnå avtalad pensionsnivå. Kostnaden får inte överstiga ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspensionsförmåner enligt följande tabell:

Kompletteringsreglen
Lön Pension före 65 år Pension från 65 år
Upp till 7,5 prisbasbelopp 80% 20%
7,5 – 20 prisbasbelopp 70% 70%
20 – 30 prisbasbelopp 40% 40%

Privat pension

Drygt 2 miljoner svenskar pensionssparar. Fler kvinnor än män har ett privat pensionssparande och många av dessa är offentliganställda. För premieinbetalningar upp till 12000 kr får man göra ett skattavdrag, regeringen har tidigare sänkt avdragsrätten för premieinbetalningar till 12 000 kr från tidigare 20 150 kr, detta gjordes för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten.

Beräkningar visar att 80 % av spararna inte betalar någon statlig skatt. För dessa kan det privata pensionssparandet bli en förlustaffär. De som tjänar mest på avdraget är höginkomsttagare.  Den statliga utredningsgruppen (ESO) föreslog våren 2010 att avdragsrätten för pensionssparande skall slopas mot bakgrund av att den finns en risk att man som låginkomsttagare faktiskt blir missledd när man sätter av och tror att avdragsrätten i sig är en skatterabatt. Har man inkomster under brytpunkten är risken överhängande att man faktiskt får en högre beskattning av de utfallande pensionerna än den skattesats som man har när man sätter av. Enligt utredningen skulle en avskaffad skatterabatt innebära en besparing för staten på cirka 4.3 miljarder kronor per år.

För 70- och 80-talisterna är behovet av ett pensionssparande större än någonsin och hur dessa generationer skall spara när troligen avdragsrätten i framtiden minskas eller försvinner är ett intressant diskussionsämne.

Pensionsförsäkring/tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning tillsammans med fondförvaltning är de två äldre huvudalternativen när du ska välja hur din privata pension ska förvaltas. Det nyare alternativet är depåförsäkring som växer alltmer, eftersom möjligheterna i en depåförsäkring är att föredra.

Trad

Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning innebär att du får en garanti om att dina pengar kommer att växa i en viss takt under spartiden. Dina pengar placeras i en blandning av aktier, räntebärande värdepapper och fastigheter. Får det bolaget som du har din pensionsförsäkring/tjänstepensionsförsäkring i, högre avkastning än garantin, fördelas den till dig och övriga försäkringssparare som återbäring. Livbolagens avkastning styrs framför allt av ränteläget som är och förväntas bli lågt. Från 1980 och till början på 1990 låg räntorna på över 10% vilket gjorde det enkelt för livbolagen att utlova en garantiränta på 3-5 procent. Efter bankkrisen på 90talet så växlade Sverige över till en låginflationsekonomi och räntan har fallit stadigt sedan dess vilket har gjort att livbolagens ränteryggsäck blivit allt tyngre. Livbolagen måste klara av garantiräntan och detta gör att de placerar större delen av kapitalet i räntebärande värdepapper På lång sikt blir total avkastningen lägre då man placerar mindre kapital på aktiemarknaden.  Mellan åren 2002-2005 låg återbäringsräntan mellan 0,1 och 2,6 procent alltså betydligt lägre än den garanterade räntan. I en nyligen gjord jämförelse på de senaste 21 åren kan man se att en aktieplacering har gett 3,5 gånger avkastningen som livbolagens traditionella produkter.

Fondförsäkring

I en fondförsäkring kan du som kund bestämma hur pengarna placeras på egen hand eller i samråd med din rådgivare. En fördel med fondförsäkring är att du som har många år kvar till pensionen kan välja att ha en större andel av ditt kapital i aktiefonder för att sedan successivt fördela om det till räntefonder, i takt med att du närmar dig pensionen. Enkelt utryckt så tål dina pengar en högre risk ju längre spartid. Det kan vara svårt som privatperson att finna tid och kunskap nog för att sköta sina fonder aktivt. Du som inte vill vara aktiv själv kan förenkla fondvalet genom att välja en ”fond i fond”. Denna lösning erbjuds med olika risknivå, där risknivån sedan bestämmer hur stor andel som fondens ”normal” har i aktie respektive räntefonder.

Depå

Depåförsäkringar är ett alternativ som på senare år har utvecklats och blivit alltmer efterfrågat, detta främst på grund av det ger stora möjligheter till riskspridning mellan olika tillgångsslag.

Anledningen till detta är att man fritt kan placera sina pensionspengar i olika tillgångsslag till skillnad mot en fondförsäkring där man, som kund, endast kan nyttja enskilda försäkringsbolags fonder så kan man i depåförsäkringen fritt välja mellan aktier, fonder, strukturerade produkter och andra värdepapper. Detta ger möjlighet till att uppnå en högre avkastning till en lägre risk i förhållande till t.ex. en fondförsäkring.

De flesta av Falk & Partners kunder väljer att trygga sitt kapital i någon av våra olika portföljer som är aktivt förvaltade av ledande kapitalförvaltare i Sverige och internationellt. Portföljernas gemensamma nämnare är att de placerar i flera tillgångsklasser och regioner, det som skiljer dem åt är risknivån som kunden själv väljer. Dessa portföljstrategier passar de som inte själva vill eller har kunskap om att göra omplaceringarna, utan vill överlåta det till förvaltare som dagligen följer marknaden.

Falk & Partners utgår från när det placerade kapitalet kan komma att vilja användas i relation till kundens riskbenägenhet. De kunder som söker ökad säkerhet erbjuds strategier med begränsad förlustrisk samt kapitalskydd.